Varför är du med i programmet?

– TV3 ringde och sa att ”vi ska spela in ett äventyrsprogram och då får du en timme tillsammans med dina bästa kompisar. Det kommer att bli jättekul och det är ingen förnedrings-tv”. Så då kändes det kul att vara med!

Visste ni något om vad programmet skulle handla om?

– Nej, ingenting. Vi fick prova lite skydd så då började vi tro att det kanske skulle ha något med bungyjump att göra. Eller kanske att vi skulle simma med hajar eller något sådant. Det var inte förrän då vi släpptes ned i skogen, efter en bilfärd med ögonbindlar, som de sa att ”nu kommer ni att bli insläppta i en värld, ni måste ta er an detta”. Och sedan började det. Först då förstod vi att det rörde sig om en skräckvärld.

Hur kändes det att vara med?

– Det är många som frågat mig det. ”Lisa, varför var du med i det här?” men jag kände ändå att vi var trygga i varandra. Utan mina vänner hade jag aldrig gjort det. Jag försökte tänka att ”det här är bara tv, det är inte på riktigt”. Men så fanns heller inga kameramän. Det var kameror uppsatta i träd och på stubbar – det kändes som att vara med i ”Hunger Games”.

Fick ni avbryta tävlingen om ni inte ville vara med längre?

– Nej, vi fick inte lämna inspelningen förrän det var klart och vi var där hela natten. Vi var väldigt rädda och jag grät flera gånger. Det hände mycket obehagliga saker, bland annat tvingade några maskerade män ned oss på knä. Det var en enorm psykisk påfrestning och det är absolut äkta känslor. Men någonstans förstod man ju att det inte var på riktigt och jag är en tävlingsmänniska så det fanns inte på kartan att avbryta.

Var det värt det?

– Ja, jag är glad att jag var med. Nu efteråt känner jag mig stark och jag är faktiskt inte lika rädd längre. Det känns skönt att tänka att det läskigaste jag kommer att göra i hela mitt liv redan är avklarat. Det enda var att jag är extremt hundrädd så jag hoppades hela tiden att det inte skulle vara några hundar med i programmet. Så när programledaren Malin Gramer sa att det vi skulle hitta var vaktat av hundar så bröt jag ihop.

Vad tycker du som deltagare om den här typen av program?

– Alltså, egentligen är vi inte tvingade. Vi har ju tackat ja och var ju införstådda i att vi skulle vara med om ”något”. Det finns en lucka i tv-utbudet för skräckprogram. Jag tycker att det ska bli kul att se de andra deltagarna.

 

Nathalie Mark, UNT